Var fjärde person känner sig otrygg: vad BRÅ:s siffror visar

Vad mäter BRÅ?

En sen kväll i det egna bostadsområdet är inte samma upplevelse för alla. För många kvinnor rymmer den också vaksamhet, oro eller beslutet att inte gå ut alls.

Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning 2025 sätter siffror på skillnaden. Resultatet visar att otryggheten är utbredd, tydligt könsuppdelad och ojämnt fördelad mellan olika åldrar och bostadsområden.

Nationella trygghetsundersökningen, NTU, genomförs varje år av Brottsförebyggande rådet. Underlaget för 2025 års rapport består av svar från drygt 65 000 personer.

En av frågorna handlar om hur trygg en person känner sig när hon eller han går ut ensam sent på kvällen i sitt eget bostadsområde. Resultatet omfattar personer som känner sig ganska eller mycket otrygga, samt personer som helt avstår från att gå ut på grund av otrygghet.

År 2025 uppgav 25 procent av befolkningen att de tillhörde någon av dessa grupper. Det motsvarar var fjärde person och är ungefär samma nivå som året innan.

Skillnaden mellan kvinnor och män är tydlig

Genomsnittet för hela befolkningen döljer en stor skillnad mellan könen. Bland kvinnor uppgav 32 procent att de kände sig otrygga eller avstod från att gå ut på grund av otrygghet. Motsvarande andel bland män var 18 procent.

Det innebär en skillnad på 14 procentenheter. BRÅ:s statistik visar också att andelen otrygga kvinnor har varit betydligt större än andelen otrygga män under hela mätperioden från 2007 till 2025. Utvecklingen har gått upp och ner, men könsskillnaden har bestått.

Omkring fyra av tio unga kvinnor känner sig otrygga

Otryggheten är särskilt utbredd bland unga kvinnor. I åldersgruppen 16 till 19 år var andelen 39,5 procent. Bland kvinnor mellan 20 och 24 år var den 41,2 procent.

Det betyder att omkring fyra av tio unga kvinnor känner sig otrygga eller avstår från att gå ut ensamma sent på kvällen i sitt bostadsområde. Även bland de äldsta kvinnorna är andelen hög. Bland kvinnor mellan 75 och 84 år var den 38 procent.

BRÅ beskriver därför ett mönster där både yngre och äldre kvinnor hör till de grupper som upplever störst otrygghet.

Bostadsområdet spelar också roll

Otryggheten ser inte likadan ut överallt. Enligt BRÅ är andelen otrygga nästan dubbelt så stor bland personer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar som bland personer i områden med goda socioekonomiska förutsättningar.

Det är också vanligare att känna sig otrygg bland personer som bor i flerfamiljshus än bland personer som bor i småhus. Ensamstående rapporterar högre otrygghet än sammanboende.

Det betyder att formuleringar som ”oavsett var du bor” blir missvisande. Könsskillnaden är tydlig, men bostadsområde och livssituation har också betydelse.

Otrygghet är inte ett individuellt misslyckande

NTU kan inte förklara varför en enskild person känner sig otrygg. Undersökningen visar inte heller att alla kvinnor upplever kvällar, platser eller situationer på samma sätt.

Den visar däremot att otryggheten är så utbredd och så tydligt könsuppdelad att den inte rimligen kan avfärdas som enskild överkänslighet.

När nästan var tredje kvinna rapporterar samma typ av otrygghet blir frågan större än individen. Den handlar också om frihet, tillgång till offentliga miljöer och möjligheten att röra sig genom vardagen på lika villkor.

Trygghet ska inte bygga på fler regler för kvinnor

Samtal om kvinnors trygghet landar ofta i instruktioner om kläder, vägar, tider och beteenden. Det flyttar ansvaret till dem som redan påverkas av otryggheten.

BRÅ:s siffror pekar mot behovet av ett bredare samtal. Trygghet formas också av offentliga miljöer, samhällsplanering, kollektivtrafik, lokala verksamheter, gemenskap och hur människor kan finnas nära varandra när det behövs.

Det är en viktig utgångspunkt för Spher. Appens centrala trygghets- och communityfunktioner är kostnadsfria och omfattar bland annat liveposition, larm till utvalda kontakter, ljudinspelning när ett larm aktiveras, en communitybaserad trygghetskarta och grupper för kvinnor.

Spher driver också First Meet Spot, där caféer rekommenderas som offentliga miljöer för ett första möte med någon man tidigare endast haft kontakt med online.

Siffrorna förändrar samtalet

NTU 2025 visar inte att kvinnor behöver bli mindre försiktiga eller lära sig att hantera otryggheten bättre. Den visar att tryggheten fortfarande är ojämnt fördelad.

Nästan var tredje kvinna känner sig otrygg eller avstår från att gå ut ensam sent på kvällen i sitt eget bostadsområde. Bland unga kvinnor är det omkring fyra av tio.

Det är inte ett obetydligt undantag. Det är ett mönster som förtjänar att synliggöras, förstås och tas på allvar.